Ett möte.

Hittade dessa ord i en tidning:
"If you meet someone who has no smile,
give him one of yours."

Gjorde så mot en ensam liten utländsk kvinna
som såg övergiven ut, klädd i en sari och täckjacka.
Jag hade mött henne några gånger på promenaderna.

Nästa gång vi möttes var det hon som log emot mej.
Ännu nästa gång tog vi i hand och hälsade.
Gången därpå tog hon om mej
och pussade mej på kinderna,
en gång på ena kinden och två gånger på den andra.
Och jag fick lov att böja mej ner så hon skulle nå upp.

Jag försökte få veta hennes namn, utan att lyckas.
Tala med varann, det kunde vi inte.

Men en dag när vi möttes igen,
tog hon upp ur fickan på sin sari ett ihopskrynklat
hushållspapper som hon vecklade ut
och där låg några röda bitar marmeladgodis.
Hon nöp tag i en av bitarna
och stoppade den direkt in i min mun !

Jag tror att hon kom från Pakistan.