Lady, Godis och Totten.

Totten, min dagmattehund, är opererad i munnen.
han blev sydd med ett par stygn och efteråt
får han lov att gå omkring med en strut på huvudet.
Får inte klia sej, inte gnida sin nos mot mattorna.

Och jag tänker på andra sjuka djur jag har haft.

Lady, vår första hund, måste operera bort livmodern.
Veterinären fanns på Östermalm,
operationen var snabbt avklarad, vi fick åka hem
med henne innan hon ens hunnit vakna ur narkosen.

Det var aldrig tal om smärtstillande,
kanske gav man inte det till djur på den tiden ?
Den första natten höll vi Lady i koppel
medan hon stapplade runt ovanpå vår dubbelsäng,
föll, reste sej, föll igen och fortsatte så hela natten.

Jag minns inte att hon skrek eller jämrade sej,
men att hon plågades, det gjorde hon verkligen
och den natten bestämde vi oss för
att aldrig mera utsätta ett djur för något sådant !

Så blev jag med katt många år senare i livet.
Övertog helsvarta Godis från ett allergiskt barnbarn.
Godis hade varit sjuk, men kryat på sej, mådde bra
och såg ut att finna sej väl tillrätta hemma hos mej.

Då sommaren kom försedde jag mej med försäkring,
åksjukepiller och allt vad en katt kan behöva
och så åkte vi tillsammans till Norrland på semester.

Men där blev Godis genast sjuk igen, ordentligt dålig.
Veterinär flera mil bort, jag var ensam, lite osäker,
men bestämde mej för att barmhärtigast för Godis
var att låta avliva honom. Vilket skedde.

Det är svårt att ta ansvar för liv och död.

Nu är jag, som bekant, endast dagmatte till Totten.
Jag slipper omkostnader, ansvar och försäkringar,
har bara blivit med en vän som jag får skämma bort.