måndag 23 februari 2009

Kolare.

Jag har en bok efter min Pappa som heter
"Handbok för kolare" av Hilding Bergström.
Den är tryckt i juli 1922.
En lärobok, Pappa har blyertsanteckningar i den.

Var Pappa kolare under någon period i sitt liv ?
Jag vet inte. Men tydligen kunde han yrket
fast jag aldrig hörde honom berätta om det,
han bara sjöng ibland "Jag väntar vid min mila".

Jag letade i Dan Anderssons dikter för att se om där
fanns beskrivet någonstans vad kolaryrket innebar ?
Jag hittade en dikt som litegrann beskriver
stämningen vid en kolmila.
Kanske att min Pappa hade upplevt det så ?

"Milrök: II" heter dikten:

En gång i ändlösa skogar, där urbergen stupande stå,
bortom svindlande, vida myrar, där timmarna dödstysta gå,
där välvde i smältvit hetta ett bål under stubbade bryn,
där tumlade väldig och vitgrå den fräna röken mot skyn.
Där kring gick en sotig mänska med ögon som matt porslin
och svettades hett under sotet i de vassaste vindarnas vin.

Själva kolaryrket hittade jag ingen beskrivning av
annat än det som förklaras i läroboken.

1 kommentar:

Anonym sa...

Apropå skogen !!!
Jag kommer ihåg när jag kom hem till Jämtlnd en gång i min ungdom och solen sken och jag satte på mej ett par vit- och rödrandiga shorts. Då sa min mamma " lovar du att du springer tillskogs om vi får nåt främmande idag" !!!!!!!!