Aurora.

Jag är morrontidig, alltid uppe med tuppen.
Sätter igång radion, den blir som ett sällskap.

Ettan kör nyheter och politik, samma hela morron.
På trean pratas det snabbt och obegripligt
och spelas ungdomlig musik som pålägg.
Jag orkar inte med någondera av dem.

Men så upptäckte jag tvåans morronprogram Aurora.
Det är avslappnat, rogivande och faktiskt lättsamt.

Jag kan ingenting om klassisk musik,
kan inte skilja olika musikstycken åt
och vet inte namnen på några kompositörer.

Idag, nu nyss, skulle där spelas - sas det -
pappa Leopold Mozarts trumpetkonsert, första satsen.

Och jag kände igen musikstycket !

För två år sedan satt jag i min systers
och svågers bil, på hemväg från vår brors begravning.
Det var en sen och tung novemberkväll,
men med nysnö och månsken utanför bilrutorna.

Min syster satte på en CD - Mozart, sa hon.
Vi satt tysta, i egna tankar, ingen sa nåt.

Hela vår väg Ådalen ner
lyste fullmånen på all den vita snön
och ihop med den dämpade musiken
blev allting till ett vackert efterspel,
fullt värdigt min brors minne.

Stycket jag kände igen i radion nu -
det var musiken ifrån denna händelse.