Pappa brukade då och då nämna om
när han var lass-skjutsare. Något han höll på med
när han som ung var dräng hos en bonde på byn.
När Pappa blev pensionär och inte längre behövde
gå upp tidigt för sitt arbetes skull, så steg han ändå upp
sin vanliga tid runt 5-snåret, ibland ännu tidigare.
När jag undrade varför han behövde gå upp så tidigt
så skyllde han alltid på sin ungdoms lasskjutsar-epok.
Då måste han upp den tiden för att ge hö till hästarna
så de hann äta innan det blev dags sela på och åka iväg.
Pappas tidiga vanor grundlades då och stannade kvar.
Men vad det innebar att vara lasskjutsare
det tog jag aldrig reda på.
Nu har jag hunnit bli äldre själv
och jag är lika morronpigg som min Pappa var.
Det skulle vara roligt veta mera om lasskjutsarna,
vars morrontidiga arbete påverkade generationer !
Letade på nätet utan att få fram så mycket,
men igår fann jag i Jönsel Bla´ä ( = Junsele Bladet )
en sida om lasskjutsare i Junsele på 20-talet,
berättad och nedskrivet av en Sigvard Grundström.
Han skriver om allt jag ville veta - så jag är nöjd,
men det står alldeles för mycket för att få plats här.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
När jag jobbade för många år sen så klev jag också upp klockan 5. Det var ingen svårighet, jag längtade ut i köket till kaffebryggaren och min Prince.Röd eller vit Prince spelade ingen roll.Numera är jag pensionär och sover gott om mornarna, har inga "princar" som drar.Synd att det är så farligt och dyrt att röka för det var ett väldigt trevligt sällskap.
Skicka en kommentar