I minnet är det alltid sommar.

Mina barnbarn är alla vuxna nu.
Ibland kommer det fram saker de minns
från våra somrar tillsammans uppe på Eden
och jag ser saknad i blicken deras.

Huset som vi rymdes i allihopa.
Vinden uppepå - till hälften bara sågspånsgolv,
men fullt med prylar av alla olika slag.
Förrådsutrymmet under vindstrappan,
det som så småningom blev duschrum.

Utedasset med getingbon uppunder taket.
Lagårn med höladan, som blev vår vedbod
och dessutom ett bra hitta-på-grejer-ställe.

Nere vid sjön - badplatsen Jompen.
Uppe vid skolhuset - gungorna.
Bakom skolan, nedom slänten - en gungfly,
förbjudet område, skrämmande.

Alla vilda blommor vi kunde plocka
och alla stenar vi tog in och målade på !