Långt hemifrån.

Hittade nåt jag skrev för längesen
som jag då kallade för en aforism.

Maximal ensamhet:
När den egna spegelbilden blir ett sällskap.

Jag var utomlands med en väninna,
men satt ensam på hotellrummet en kväll
och kände mej så övergiven.
Ensam i hela universum.

Men så fick jag syn på mitt ansikte
i en spegel på väggen mitt emot
och det blev den gången faktiskt
som närvaron av en annan levande varelse !